Getting cited

Posted on by

Getting cited is more and more becoming the equivalent of “making good research”. That is the subject of my research for which I try to keep a neutral stance, but finding oneself cited in the work of distinguished scholars has a special effect on aspiring researchers.

Turns out that we got a nice citation to our work on the 9/11 effect on the sciences: Jonathan Moreno, professor of medical ethics at University of Pennsylvania, used our (Mine and Mats Fridlund’s) bibliometric model to show how the number of articles having terms related to brain research and terrorism increased substantially during the years after the 9/11 attack. One swallow doesn’t make a summer, but it seems like our research is becoming fact-like!

So buy the book and spot the “european researchers” in

Title Mind Wars: Brain Science and the Military in the 21st Century
Author Jonathan D. Moreno
Publisher Bellevue Literary Press, 2012
ISBN 193413743X, 9781934137437
Length 224 sidor

http://www.amazon.co.uk/Mind-Wars-Science-Military-Century/dp/193413743X/ref=pd_luc_wl_01_01_t_lh

 

 

 

 

När nätet är lite för snabbt…

Posted on by

Insåg att jag nog hade gjort något galet när jag i stället för bekräftelse på anmälan som prenumerant av en amerikansk statlig listserv för Science Policy-folk erhöll följande svarsmeddelande:

“Your message dated Thu, 12 Jan 2012 09:42:04 +0100 with subject “SCISIP” has been successfully distributed to the SCISIP list (843 recipients).”

Ok lätt hänt, men problemet var bara att jag sänt mailet i form av en tom mötesinbjudan med uppmaningen “needs action”.

Eftermiddagen präglades av artiga avböjanden till mötet utan innehåll som redan hade “ägt rum” från några av USA:s science policy-höjdare…

Nog om mig: hur har Er dag varit idag???

Den okända försvarsmyndigheten NGA

Posted on by

I en serie artiklar (här, här och här) har Mats Fridlund och jag skrivit om vetenskapens 9/11-effekt och hur vissa forskningsgrenar har dragit nytta av särskilt förenta staternas fokus på “homeland security”. En av de organisationer i gränslandet mellan militär, forskning och statlig verksamhet som vi tittade på var National Geospatial-Intelligence Agency (NGA). Detta är en militär stödorganisation till USAS försvarsdepartement (DoD) som erbjuder bilder, analyser och geo-spatiell analys och som har en viktig roll i det home land security-paradigmdrivna statliga agendan. Enligt en kommentar är organisationen så hemlig att endast en av tio politiska kommentatorer i Washington antas känna till den och att endast en på 100 kan beskriva vad de över huvud taget gör. Och visst är NGA hemlig. Det är inte ofta NGA syns i mediarapporteringen eller ens i kritiska analyser av säkerhetsläget i världen. Till och med på nätet och i “bloggosfären är den relativt osynlig. Därför är det intressant att den uppmärksammas av Federation of American Scientists, en organisation som grundades av amerikanska forskare 1945 med syfte att granska amerikansk säkerhetspolitik.  När de genom en så kallad FOIA-begäran (Freedom of Information Act) lyckades de få ut uppgifter om NGA:s budget de senaste åren erhöll de dokument som var så beskurna av sekretessskäl att endast ca 10 procent av den ursprungliga texten återstår. Inga siffror om budgeten i termer av spekulerade miljarder dollar återfinns i rapporterna, men organisationens storlek kan dock utläsas i storleken på dess personalstyrka.  Klart är att man anställde upp emot 2000 personer under åren 2005 och 2008 för att utöva “geospatiell analys” (geospatial intelligence). En stor del av verksamheten är lokaliserad i NGA Campus East, en byggnad som kostat 1,7 miljarder dollar och som väntas hysa upp emot 8000 NGA-medarbetare när den står färdig strax söder om Washington D.C.

Mer om utredningen om forskningsmedelstilldelning till lärosätena

Posted on by

Fortfarande finns mycket lite information om den rapport som var resultatet av den utvärdering som Anders Flodström arbetat med under det senaste året. I ett nummer av Universitetsläraren (18/2011) intervjuas dock Flodström, som meddelar att han avråder från den av Regeringen efterfrågade modellen att utnyttja peer review för fördelning av medel till lärosätena. Istället förordas att Kungliga Biblioteketes SwePub-databas utgöra grunden för ett system som skall kompletteras med ett system av “Impact Factor”. Hur exakt detta skall se ut framgår inte av svaren och vi får vänta på att rapporten publiceras för att ta del av de uppgifterna, men det lutar åt att de hittills utnyttjade systemet med fältnormerade publikations- och citeringsmått byts mot ett system som gissningsvis baseras på tidskrifters “Journal Impact Factor”. Flodström är noga med att framhålla att en bibliometrisk udd är nödvändig:

“– Till en sådan databas måste man också tillföra en ”impact factor”, (mängden citeringar) och där föreslår jag att Vetenskapsrådet ska stå för den informationen.” (Flodström i Universitetsläraren 18/2011)

Men “citeringar” eller “impact factor”, det är frågan…

CRISTIN och CRISSE

Posted on by

I Norge har ett övergripande forskningssystem införts, betitlat CRISTIN, där förledet i namnet är hämtat från det etablerade begreppet ”Current Research Information System” medan efterledet syftar till ”In Norway”. Förutom publikationer utgörs systemet av databaser över forskare, projekt och norska forskningsenheter. Dit har vi inte nått i Sverige ännu. Men det skulle kunna bli verklighet om den förändring som väntas föreslås i en snart publicerad utredning av forskningsmedelsfördelning i Sverige kommer till stånd. Av rapporter från SUHF:s Årskonferens (här, här och här) väntas det föreslås ett  byte av bibliometriskt system för fördelning av forskningsmedel från publikationer och citeringar i Thomson Reuters Web of Science till ett mer norskliknande system under Kungliga Bibliotekets SwePub. Den nya forskningspolitiska infrastrukturen skulle förslagsvis kunna benämnas CRISSE (där de två sista bokstäverna står för Sveriges nationsbeteckning ‘SE’).

Det finns inte mycket information om utredningen på regeringens webbplats, annat än i förbifarten i ett pressmeddelandet som meddelade att utredaren, Anders Flodström, lämnade uppdraget som universitetskansler vid Högskoleverket 2010.

När rektorerna i Lund bloggade om innehållet i den nya utredningen blev det dock lite otydligt, tycker jag. Där anges att den nya modellen väljer impact factor i stället för citeringar som mått, men det är ju endast hälften korrekt att säga “i stället” eftersom impact factor är ett direkt derivat av citeringsmått i just Thomson Reuters Web of Science. Bättre i så fall att säga att man väljer att belöna publikation i vissa specifika kanaler (nämligen tidskrifter med hög journal impact factor) i stället för att fördela baserat på mått som jämför varje enskild publikations förhållande till förväntad citeringsgrad för en genomsnittlig publikation i samma ämnesområde, som den nu etablerade modellen gör. Det gör att den föreslagna modellen i allt väsentligt är en citeringsanalysbaserad modell den med. En debatt om detta kommer säkert följa snart efter utredningens publicering.

I den norska modellen (som är förebild för de strömningar som väntas föreslås) erbjuds dock “mjukare vetenskaper” som samhällsvetenskap och humaniora, vilka inte täcks särskilt väl i Web of Science möjlighet att registreras bibliometriskt genom att även publikationskanaler som inte finns med i Thomson Reuters tidskrifts- och konferensdatabaser kan registreras. Dock kan man notera att Thomson Reuters nyligen lanserat två nya databaser, innefattande bokpublikation i naturvetenskap, respektive samhällsvetenskap:

Book Citation Index– Science (BKCI-S) –2005-present

Book Citation Index– Social Sciences & Humanities (BKCI-SSH) –2005-present

Det skall bli intressant att studera vad dessa databaser innehåller och i vilken mån den svenska humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen tar sig ut där.

Man kan ha olika åsikter om system som belönar kanal i stället för publikationens aktuella impact, men det är tydligt att man bör hålla samma distans till Impact Factor-baserade mått som till direkta citeringsmått. Thomson Reuters avråder själva från användning av Impact Factor utan “wise” peer review:

USING THE IMPACT FACTOR WISELY Thomson Reuters does not depend on the impact factor alone in assessing the usefulness of a journal, and neither should anyone else. The impact factor should not be used without careful attention to the many phenomena that influence citation rates, as for example the average number of references cited in the average article. The impact factor should be used with informed peer review. In the case of academic evaluation for tenure it is sometimes inappropriate to use the impact of the source journal to estimate the expected frequency of a recently published article. Again, the impact factor should be used with informed peer review. Citation frequencies for individual articles are quite varied.

Källa: The Thomson Reuters Impact Factor

Philosophical Transactions fri för allmänheten

Posted on by

The Royal Society har släppt den fullständiga utgåvan av Philosophical Transactions fri för allmänheten. Förutom naturvetenskapliga experiment och astronomiska observationer upptar dess sidor mångahanda historier om monstruösa kalvar, (“An Account of a Very Odd Monstrous Calf” Phil. Trans. 1665 1:10) eller observerbarheter i kroppen efter en död Earl.

I den första volymens introduktion fastslås att den viktigaste faktorn för att befordra framsteg i filosofiska ämnen är kommunikationen av dess studier och försök. Dock ankom det inte på forskarna att själva publicera sina rön, utan på pressen, alltså utomstående kommentatorer att redogöra för vad de lärda männen gjorde.

“Some Observations and Experiments upon May-Dew” är ganska spännande och fantasieggande i all enkelhet. Man kan förstås fråga sig om majdagg skiljer sig nämnvärt från junidagg, men också hur man samlar in gallonvis med dagg för att kunna göra alla experiment som beskrivs i redogörelsen.

En personlig favorit utgörs av en notis om att en vetgirig man i Paris hade berättat för en vän i London, att att han av en bekant hade fått information om att Signor Septalio från Milan kände hemligheten att göra bra porslin, så som man gör det i Kina!

Men mest intressant är nog ändå de första spåren av proto-vetenskapsteori som exempelvis den författad av Mr. Boyle, vilken beskriver ‘The Usefulness of Natural and Experimental Philosophy’ om vad som utgör en god naturhistoria över ett rikes naturliga företräden tillsammans med dess inbyggares drag och traditioner. Här beskrivs allt som är vetbart och värt att veta när det gäller de fyra elementen.

Eller ta Robert Hooke som meddelar att i den mikrografi i vilken man kan göra fysiologiska beskrivningar av mycket små kroppar med hjälp av förstoringsglas och optiska linser möjligen kan upptäcka naturens inneboende hemlighet.

Att läsa första volymen av Philosophical Transaction är som att gå en snabbkurs i naturvetenskap sedd genom ögonen på de som idag utgör grundkadern i vetenskapens historia. Här kan man bli fast länge!

http://rstl.royalsocietypublishing.org/

Med anledning av Times Higher Education’s list of the world’s top universities for 2011-2012.

Posted on by

Times Higher Education’s list of the world’s top universities for 2011-2012.

Times Higher Education (THE) har levererat sin årliga ranking över världens lärosäten.  Den globala listan är inte så förvånande: toppuniversitet i USA och Storbritannien slåss om topp 10 och några få universitet utanför den anglofona världen finns med bland de femtio främsta i världen. Karolinska institutet når en hedrande 32:a plats (upp från plats 43 i förra årets ranking, men annars är det glest med Svenska lärosäten fram till plats 80 (Lunds universitet) och 87 Uppsala universitet. Mitt eget universitet, GU hamnar i intervallet 201-225, tillsammans med lärosäten som Colorado School of Mines (USA), Nagoya university (JP) och Universität Ulm (De).

Men det finns mycket att säga om sådana rankingmodeller och jag vill särskilt rikta blicken mot de bibliometriska mått som används, eftersom dessa ingår i mina intresseområden. Vad som är viktigt att notera är i vilken grad olika rankingmodeller ger fundamentala skillnader i utkomst. Ta t ex THE:s citeringsmått jämfört med VR:s medelciteringsmått för lärosätena. Båda är normerade utifrån varje artikels ämnesområdes förväntade citeringsgrad men skiljer sig åt i flera avseenden.

Nedanstående tabell jämför de tio svenska lärosäten som THE rankat baserat på kategorin citeringar i denna lista med måttet på fältnormerad medelcitering för samma lärosäte baserat på VR:s (egentligen Högskoleverkets) modell.

 

VR medel-citering* THE Citations THE Rank** THE citrank VR rank THE rank (sv)***
Stockholms universitet 1,32 90,2 131 1 1 4
Karolinska institutet 1,25 73,1 32 2 2 1
Lunds universitet 1,15 72,8 80 3 4 2
Umeå universitet 1,08 59,4 225 4 9 7
Göteborgs universitet 1,11 55,7 225 5 5 6
Uppsala universitet 1,1 53,3 87 6 8 3
Sveriges lantbruksuniv. 1,25 49,8 250 7 3 9
Linköpings universitet 1,06 42,8 350 8 10 10
Chalmers tekniska högskola 1,11 36,3 250 9 6 8
Kungliga tekniska högskolan 1,11 34,1 187 10 7 5
__
*VR:s fältnormerad citeringsgrad
** THE-rank i den globala listan
*** Rankordning bland svenska universitet i THE.

1:an och 2:an är ioch för sig samma: SU följt av KI och THE har Lund och Umeå som trea resp fyra med GU som nr 5. Baserat på VR:s mått på fältnormerad medelciteringsgrad rankas däremot Sveriges Lantbruksuniversitet som 3:a (7:a i THE) och Lund som 4:a och GU åter som 5:a. Den nedre halvan bjuder på fler skilnader mellan utfallen av beräkningsmåtten som kan utläsas ur tabellen ovan.

Summa summarum: Trots samma datamaterial (ISI Web of Science) och likartade citeringsmått (fältnormerade citeringar) skiljer sig rankingen mellan olika lärosäten åt på ett betydande vis mellan olika rankingar baserade på likartade sätt att beräkna mått. Den vetenskapsteoretiska tolkningen lutar åt att detta tyder på att bibliometri som måttstock på vetenskaplig prestation fortfarande är underutvecklad och att mått att beräkna prestationsindikatorer ännu inte stabiliserat sig utan att det finns ett stort utvecklingsarbete kvar.

Källor:

Times Higher Education’s list of the world’s top universities for 2011-2012.

Vetenskapsrådet: Svar på fördelningsunderlag 2011

 

– Först “Terjade naturfotografier” och nu “Bobbade målningar” –

Posted on by

– Först “Terjade naturfotografier” och nu “Bobbade målningar” –

Bob Dylan är en första klassens plagiatör!

Sitta och kalkera av kända fotografers verk och sedan låta galleriet benämna det “a visual journal” över hans asienresor med “firsthand depictions of people, street scenes, architecture and landscape.” Och visst är det “firsthand depictions”, även om det inte är av Dylans första hand, utan av mycket mer flyhänta fotografnävar tillhörande Henri Cartier-Bresson, Léon Busy och Dmitri Kessel, mfl .

Se art info-länken för jämförelser av sju dylankopior och NYTimes-länken för ett fantastiskt citat ur utställningskatalogen som börjar med: “I paint mostly from real life. It has to start with that. Real people, real street scenes…” -Ärligt talat, I’m all in for citat och egenhändiga tolkningar, men om det skall vara ok att “bobba” bilder finns det ju ingen anledning att behålla begreppet “äkta” och “sanning” ens som ideal i språket längre. Jag sitter här och lider av pseudokonstnärerna blues på onsdagkvällen… Den har fyra ackord och går i G: G-DAm7-Am7, G-D-C-C tills fingrarna tröttnar. Knock, knock… on heavens door…

http://www.artinfo.com/news/story/38716/did-bob-dylan-rip-off-classic-photos-for-his-gagosian-show-see-the-evidence/
http://artsbeat.blogs.nytimes.com/2011/09/26/questions-raised-about-dylan-show-at-gagosian/

Science and the ‘The 9/11 Effect’

Posted on by

Was there a ‘9/11-effect on science? In this article Mats Fridlund and I identify traces of the possible emergence of a a new ‘security-academic nexus’ between science, state and the security industry.

http://www.scienceprogress.org/2011/09/science-and-the-the-911-effect/

 

What do you think? Are we correct? Or would it be obvious that there would be an increase after such an event in society?

Sociala medier och vetenskapens praktik

Posted on by

Forskare vid LSE:s “Impact of the Social Sciences Project” diskuterar hur sociala medier allt mer börjar fungera som en  inofficiell miljö för bedömning av vetenskaplig kvalitet samt hur vetenskaplig kommunikation förändras som en konsekvens av nya teknologier. Nyckelmeningen i inlägget är:

Social media can be seen as a constantly shifting system of peer evaluation, where our standing is based on the value we bring to the network. How do we as scholars assign value to what we do on social media and how we do it? How it relates to more conventional and accepted measures such as publishing in peer-reviewed journals or speaking at conferences? Impact of Social Sciences

Jag uppfattar att LSE-forskarna har ett normativt förhållningssätt och att de menar att de kan bidra till att fostra forskare att behålla sin tilltro till peer-reviewade publikationer trots de sociala mediernas intåg i den akademiska debatten.