SOUorter animering 1922-1979

Efter att ha följt Christophers och Sverkers övningar i SOUniversum vill jag dra mitt strå till stacken. Nedan en film som visar omnämnanden av orter i SOU:er som publicerats mellan 1922 och 1979. Originaldata har skapats av Christopher (rulla ner till rubriken Datamängder, filen heter SOU1922-1996artal-ort-filtered.csv.zip).

Jag har valt ut de ca 400 mest frekvent förekommande ortsnamnen (baserat på filen Platserfrekvens.txt) och georefererade dessa via http://www.findlatitudeandlongitude.com/batch-geocode/.

En del konstigheter inträffade (bland annat återfanns en del svenska orter plötsligt i södra Spanien eller i USA), så jag begränsade utsnittet till koordinater inom Europa. Av ursprungliga 771180 datapunkter reducerades materialet till 538356 st. Dessa presenteras i nedanstående animering. Den startar 1922 och slutar 1979. Avklingningen är ett år, så det finns ingen kumulativitet i materialet, något som enkelt går att justera i bakgrundsdata.

Verktyget som använts är World Wide Telescope av Curtis Wong, Microsoft Research. Det har fördelen at det kan integreras med Excel och att man förutom att visualisera data kan göra “åkningar” över datamaterialet, något som jag prövar i slutet av filmen (från ca 1:15).

Bakgrundsarbetet utfördes i Excel, matchningen av ortsamn till frekvenslistan med funktionen VLOOKUP. Det finns mycket att förbättra, t ex skulle det vara bra med en tidsskala och skalan på bubblornas storlek skulle kunna vara lite bredare så att man tydligare ser skillnader i frekvens mellan orterna. Slutligen glömde jag slå på “smoothing” så att åkningarna skulle bli lite mjukare.

Originaldata: WWT-filen finns 1922-1979.wtt

När professorer träter om citeringar (akademisk p*ckmätning)

Kan inte låta bli att kommentera en diskussion om citeringsmått som följd av Rothsteins säkra uttalande i GP om att ett bra citeringsmått i Google Scholar är 3000. Ett dåligt, däremot är 60. Terrorismforskaren Magnus Ranstorp utmanar då plötsligt statsvetaren Ulf Bjereld i citeringsmätning. Mina kommentarer (om än korta) är för långa för Twitter, så jag samlar dem här i stället:

Det finns flera studier som utvärderat Google Scholar (GS) som verktyg att evaluera forskning. Det stora flertalet kommer fram till att det inte passar för detta. GS indexerar inte peer reviewad litteratur per se, utan allsköns material som ser vetenskapligt ut. Referenserna kan lika väl komma från studentuppsatser, pressmeddelanden (OCH vetenskaplig litteratur).

De båda etablerade citeringsdatabaserna, Web of Science och Scopus, anses (på gott och ont) ha sådan kvalitetskontroll och öppenhet vad gäller urval och indexeringsmetod att de kan utnyttjas som komplement till evaluering, dock ej på individnivå. Täckningsgraden för samhällsvetenskap och humaniora är dock bristfällig, liksom för internationell litteratur (vilken litteratur är inte internationell?) som inte är publicerad i engelskspråkiga tidskrifter.

Om man trots allt, för att stilla ett aldrig sinande intresse att jämföra sig med andra (eller i det här fallet andra med andra), ändå gör jämförelsen mellan de båda professorerna i de etablerade citeringsdatabaserna får man följande resultat (idag):

Web of Science: Ranstorp: 17 citeringar på 4 publikationer: Bjereld 34 på 5 publikationer.

Nu bör man författarfraktionera och då har Bjereld 22 och Ranstorp  8,5.

Bjereld har en självcitering så kanske skulle vi säga 21. Ranstorp har ingen och landar på 8,5.

Nu bör vi också fältfraktionera citeringarna eftersom forskarna företräder något olika ämnen med olika förväntad citeringsgrad. Och så bör publiceringarna ämnesnormeras. (Men det är efter midnatt och hela uppgiften är ju egentligen ganska meningslös, så jag hoppar över det här. Vetenskapsrådet har uppdaterade värden för fältfraktionerade citeringar och mindre väl uppdaterade om publikationers ämnesnorm).

I databasen Scopus däremot är skillnaden till Ranstorps fördel:

Bjereld: 38 citeringar/6 publikationer vilket motsvarar 18,8 författarfraktionerade citeringar mot Ranstorp: 71/16 = 58 författarfraktionerade.

Found on the net

Summa summarum. Valet av databas är viktigt för utfallet och bibliometriska analyser bör göras med nogsamhet för såväl metodologiska problem som det svåra att utföra statistiska undersökningar på allt för små populationer.

Om engelska översättningar på svenska lärosätens namn

Igår noterade jag att det är oordning i hur Universitets- och högskolerådet (UHR) anger översättningar av av svenska lärosätens namn på engelska. Det visar sig nämligen att de i sin förteckning över svenska lärosäten har valt engelska benämningar som i vissa fall inte stämmer överens med lärosätenas egna, och inte heller med den förteckning som Universitetskanslerämbetet (UKÄ) använder.

Tydligast framgår att flera högskolor, inklusive min egen arbetsgivare, Högskolan i Borås har fått den engelska beteckningen “University” utbytt mot “University College”. Detta trots att såväl lärosätena själva liksom UKÄ använder den förra beteckningen. University of Borås har således blivit University College Borås och samma sak gäller ett stort antal högskolor som Dalarna, Gävle, Gotland, Halmstad, Kristianstad, osv. Man undrar vad skälen till denna diskrepans är. Särskilt som andra högskolor, som exempelvis Jönköpings, Södertörn och Skövde benämns University. Ytterligare en lustighet är att några av Stockholms framstående lärosäten som saknar ordet “University” i sina namn, som KI och KTH har fått tillnamnet (University) av UHR, samtidigt som man tydligen inte anser att Handelshögskolan i Stockholm, som ju har universitetsstatus i termer av att få avge licentiat- och doktorsgrad, skall föräras tillägget till sin benämning

Frågan om benämning är viktig av många skäl, inte minst i det marknadsmässiga sammanhang som universitetsvärlden allt mer blir indraget i. Dessutom kommer det till ytan på ett mer direkt sätt när man besöker respektive lärosätes sida på det engelska Wikipedia, kanske en av de viktigaste skyltfönstren för lärosätena på den internationella arenan idag. Förutom att sidorna är erbarmligt skrivna, med uppgifter som ibland inte är uppdaterade på fem år och inte sällan baserade på rena fabuleranden, så har någon vetgirig person varit inne på flera av högskolornas sidor och lagt in en fotnot efter ordet ”University” i sidornas ingresser med följande innebörd:

“Though Borås högskola itself uses the translation “University of Borås” it should be noted that Universitets- och högskolerådet (UHR; the Swedish Council for Higher Education), a central government agency, uses the translation “Borås University College” in its list of “Recognised higher education institutions in Sweden”” (Wikipedia: “University of Borås” 2015-02-10)

Slutligen kan man diskutera vilken benämning som högskolor “bör” ha på engelska, men det är vad jag skulle vilja kalla en “moot point”, givet att UKÄ torde vara auktoritativ i denna fråga. Vidare är begreppet något luddigt då “University College” kan ha flera olika betydelser i engelska språket, där en  är att benämns några av de mer framstående lärosätena i Storbritannien som University College, Oxford och University College London.

(Not. UHR har meddelats i frågan och de har svarat att de skall undersöka saken.)

Science and the ‘The 9/11 Effect’

Was there a ‘9/11-effect on science? In this article Mats Fridlund and I identify traces of the possible emergence of a a new ‘security-academic nexus’ between science, state and the security industry.

http://www.scienceprogress.org/2011/09/science-and-the-the-911-effect/

 

What do you think? Are we correct? Or would it be obvious that there would be an increase after such an event in society?

Sociala medier och vetenskapens praktik

Forskare vid LSE:s “Impact of the Social Sciences Project” diskuterar hur sociala medier allt mer börjar fungera som en  inofficiell miljö för bedömning av vetenskaplig kvalitet samt hur vetenskaplig kommunikation förändras som en konsekvens av nya teknologier. Nyckelmeningen i inlägget är:

Social media can be seen as a constantly shifting system of peer evaluation, where our standing is based on the value we bring to the network. How do we as scholars assign value to what we do on social media and how we do it? How it relates to more conventional and accepted measures such as publishing in peer-reviewed journals or speaking at conferences? Impact of Social Sciences

Jag uppfattar att LSE-forskarna har ett normativt förhållningssätt och att de menar att de kan bidra till att fostra forskare att behålla sin tilltro till peer-reviewade publikationer trots de sociala mediernas intåg i den akademiska debatten.