Nedanstående redovisning utgör ett försök från min sida att utröna utvecklingen av den svenska prestationsbaserade resurstilldelningen mellan åren 2015 och 2020. Som enda källa har budgetpropositionerna för dessa år granskats. Sidhänvisningar som görs i anslutning till citat hör till respektive års propositionstext för utgiftsområde 16. Samtliga dokument finns tillgängliga via regeringens webplats.
I forskningspropositionen 2008/09:50 infördes den Svenska prestationsbaserade resurstilldelningsmodellen som innefattade omfördelning av 10 % och sena 20% av basanslagen för forskning, samt samtliga nya medel som tillfördes forskningen vid lärosätena. De två indikatorerna innefattade citeringar i WoS-indexerade tidskrifter och Externt erhållna medel (EU och VR, om jag inte minns fel). I budgetpropositionen för 2018 införde regeringen en samverkansindikator.
2015: PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
I budgetpropositionen för 2015 föreslås inga förändringar i fördelningen av anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå. (s 192)
Dock beslutade riksdagen om oppositionens budget, som, förutom några viktiga lapsusar (bland annat saknades stiftelsehögskolorna omfördelningen) i stort sätt följde principen om att 20% av basmedlen, samt nya tillförda medel skulle fördelas baserat på den prestationsbaserade modellen
2016: PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Regeringen föreslår att medlen fördelas baserat på de principer som redovisades i propositionen, men för att stärka forskningen vid alla lärosäten föreslår regeringen att alla lärosäten som ingår i resursfördelningsmodellen garanteras minst 5 miljoner kronor i ökade anslag till forskning och forskarutbildning när resultatet av omfördelning och fördelning av nya medel slås samman. (s 207)
Och:
I propositionen Forskning och innovation redovisade regeringen att en del av anslagen till forskning och forskarutbildningen årligen ska omfattas av en omfördelning för att skapa drivkrafter för högre kvalitet. I budgetpropositionen för 2015 ingick dock inget förslag till omfördelning. I den budget som riksdagen beslutade för 2015 ingår en omfördelning av anslagen, men i 2015 års omfördelning ingick inte Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping. Beräkningssättet skilde sig också något från den omfördelning som föreslogs i budgetpropositionen för 2014. Den viktning av de använda indikatorer som görs för att inte missgynna bl.a. humaniora och samhällsvetenskap justerades för Sveriges lantbruksuniversitet, Blekinge tekniska högskola, Malmö högskola och Mälardalens högskola för att ge dem mer rättvisande värden i linje med hur andra lärosäten beräknats. Samtliga justeringar innebär att de berörda lärosätenas vikter ökar. Omfördelning för 2016 är beräknat på samma sätt som omfördelningen för 2015 och inkluderar Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping. Resultatet för dessa lärosäten omfattar därmed två år. (s 207-8)
2017: PROP. 2016/17:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Regeringen avser […] att återkomma om fördelningen av resurserna till forskning och utbildning på forskarnivå i kommande budgetpropositioner och i den forskningspolitiska propositionen. För att säkerställa långsiktigheten i forskningspolitiken kommer de ökade anslagen delvis att fördelas med hjälp av de utgångspunkter som presenterades i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). Regeringen avser dock att låta universitets och högskolors samverkan med det omgivande samhället i högre grad påverka för-delningen av medlen. (s. 207-8)
Men samtidigt:
I denna proposition föreslås inga förändringar i fördelningen av anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå. (s. 208)
2018: PROP. 2017/18:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
I budgetpropositionen för 2018 fördelades ökade resurser enligt den prestationsbaserade modellen. Därtill infördes en tredje indikator om samverkan som bygger på två pilotsudier utförda av Vinnova. Här förklaras dock vad den lite kryptiska formuleringen “föreslås inga förändringar i fördelningen av anslagen…”. I klarspråk verkar det betyda att omfördelningen av 20 % av de befintliga medlen som tidigare omfördelats, inte längre kommer att ske:
I 2017 års budgetproposition gjordes ingen omfördelning av befintliga anslag för forskning och utbildning på forskarnivå baserad på citeringar och publiceringar (s.k. bibliometri) och externa medel. Mot bakgrund av de principer som regeringen har infört för att stärka forskningsanknytningen i samtliga utbildningar och ge goda förutsättningar för att bedriva forskning vid alla lärosäten, kommer det inte att ske en omfördelning av befintliga anslag 2018. (s. 210)
Och, gällande samverkan :
Styr- och resursutredningen har bl.a. i uppdrag att föreslå på vilket sätt anslag för utbildning och forskning bör tilldelas så att lärosätena får förutsättningar att bedriva långsiktig verksamhet, kan nå målen för utbildning och forskning samt uppnå högsta möjliga kvalitet. Utredningen ska också bedöma om användningsområdena i dag för direkta forskningsanslag respektive externa forskningsmedel är ändamålsenliga, och föreslå hur samverkan med det omgivande samhället kan premieras ekonomiskt.
I avvaktan på utredningens förslag avser regeringen att använda Vinnovas bedömningar av samverkan med det omgivande samhället som grund för tilldelning av en del av de ökade resurserna. Vinnova fick 2013 i uppdrag av regeringen att årligen fördela medel till universitet och högskolor utifrån kvalitet och prestation i samverkan med det omgivande samhället. Resurstilldelning utifrån samverkan kommer därför att 2018 göras utifrån den bedömning som Vinnova har gjort av lärosätenas strategier för samverkan. (s 210)
2019: PROP. 2018/19:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Omfördelningen nämns inte omfördelningen över huvud taget och inte heller Vinnovas samverkansindikator. Däremot framgår det i Prop. 2019/20:1 (se nedan) att lärosätenas ökade tilldelning som meddelats i vårpropositionen 2019 nu ”permanentas”, varför det är möjligt att regeringen återinförde modellen för fördelning av ökade anslag när vårpropositionens budget togs av riksdagen. Jag kan inte utröna om det tillförts några ökade medel som skulle kunna fördelas enligt prestationsbaserade principer.
2020: PROP. 2019/20:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Nu är den prestationsbaserade modellen tillbaks i fördelningen av ökade medel. Däremot framgår det inte om omfördelningen av 20% av de befintliga medlen görs enligt samma princip (sannolikt inte):
”Fördelning av ökningen av anslagen för forskning
I den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12, rskr. 2016/17:208) aviserades en ökning av anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå 2020. Tabell 5.15 visar hur ökningen fördelar sig mellan de lärosäten som ingår i den kvalitetsbaserade resursfördelningsmodellen. Medel fördelas dels utifrån kvalitetsindikatorerna citeringar och externa medel, dels utifrån samverkan i enlighet med de principer som be-skrevs i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16, bet. 2017/18:UbU:1, rskr. 2017/18:125). Se vidare berörda universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå.” (s. 172)
Fördelningen av de ökade anslagen anges i tabell 5.15: ”Ökning av anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå – fördelning utifrån bibliometri, externa medel och samverkan 2020” (s 173).
När man läser avsnitten som berör forskningsanslag till respektive lärosäte, så framgår att fördelning enligt prestationsbaserad modell införts i regeringens vårändringsbudget 2019 och att det är samma princip, meddelad i forskningspropositionen 2016/17-50 ”Kunskap i samverkan…” som skall gälla. Se exempelvis texten för Göteborgs universitet:
Anslaget beräknas öka med 34 210 000 kronor fr.o.m. 2020 till följd av fördelning av den ökning av universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå som aviserades i forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 21 391 000 kronor fr.o.m. 2020 vilket medför att ökningen som föreslogs i propositionen Vårändringsbudget för 2019 överförs permanent. (s 180)
Slutsatser
Sammanfattningsvis: mellan 2010-14 använde regeringen en modell att omfördela en del av de befintliga medlen baserat på en prestationsbaserad modell. I budgetarna för 2015 och 2016 på avvikande sätt. I den förra på grund av att det var oppositionens budget som klubbades och i den andra eftersom regeringen tillsköt alla lärosäten medel att åtminstone få 5 miljoner i ökad tilldelning. 2017-2018 användes prestationsbaserad modell för ökade anslag, men inte för 20% av befintliga anslag. 2018 infördes samverkansindikatorn.
I 2019 års budget anges ingen prestationsbaserad tilldelning över huvud taget, men den verkar ha återkommit i vårbudgeten. Slutligen, i 2020 års budget finns de tre prestationsbaserade indikatorerna medtagna. De används för att fördela nya anslag, men inte för att omfördela 20% av forskningsanslagen till lärosätena.
